Vretabibeln

Gustav Vasa och hans fogdar beslagtog en stor mängd pergamentböcker av olika slag från kloster och kyrkor efter reformationen 1527. Blad från dessa böcker användes sedan som omslag, pärmar och förstärkning i olika handlingar som redovisade rikets räkenskaper. En del av dessa pergamentblad har återfunnits och finns nu på Riksarkivet. Resterna av en stor tidigmedeltida Bibel har hittats i detta material. Den omfattar idag 58 sidor med text från Gamla och Nya testamentet. Ett närmare studium visar att dess förlaga möjligen är från England. Den är skriven i slutet av 1100-talet på latin vid ett cistercienskloster i Sverige, troligen Alvastra. Denna Bibel har med största sannolikhet använts av nunnorna i Vreta kloster.

Det betyder att Vreta kloster, dåvarande Sveriges äldsta kloster, har använt en Bibel varav delar nu har återfunnits. Det är en av Sveriges äldsta böcker som är producerad i Sverige på 1170-1190-talet. Förslagsvis ska den kallas Vretabibeln. Den bör närmast jämföras med de idag välkända böckerna Skaramissalet och Vallentunakalendariet.

Historien om Vretabibeln, bl a dess proveniens, finns beskrivet i en skrift med rubriken ”Vretabibeln. En medeltida Bibel från klostret i Vreta”. Den kan beställas från Föreningen Klosterliv i Vreta, se under Kontakt/Våra publikationer.

Bilden nedan visar första sidan i Matteus evangelium i Vretabibeln från 1170 – 1190-talet (Foto: Riksarkivet. Fragment Fr 116).