Vreta kyrka under äldsta tid – ca år 1090-1110
Den äldsta stenkyrkan i Vreta var en romansk treskeppig basilika utan torn med tvärskepp i norr och söder och med ett kor med absid. Den förmodas ha uppförts omkring år 1100. Enligt Curman och Lundberg kan den ha haft ett utseende enligt följande bild.
Plan och perspektiv av den äldsta kyrkan. Rekonstruktion [CL fig 29 a-b].
Både det södra och norra tvärskeppet hade altare och absid. I norr var det helgat åt jungfru Maria. Vilket helgon som knöts till det södra tvärskeppet är okänt.
Enligt Gunnar Redelius [2007, Vretaseminariet 2007] var det inte en basilika utan istället en hallkyrka som uppfördes.
Enligt Curman och Lundberg förefaller det som om kyrkan i Vreta byggts med dåvarande Lunds domkyrka som förebild. Överensstämmelsen mellan de två kyrkornas planritning är mycket stor. Huvudmåtten i Vreta är i det närmaste hälften av motsvarande mått i Lund. Samma typ av planlösning finns också i den äldsta delen av Linköpings domkyrka och i den ursprungliga anläggningen i Gamla Uppsala. Eftersom den äldsta delen av domkyrkan i Linköping är yngre än kyrkan i Vreta så har man antagit att Vretakyrkan ursprungligen byggts som landskapets förnämsta kyrka, dvs. som biskopskyrka, domkyrka.
Följande bilder visar datorvisualiseringen av kyrkan sedd från olika håll. Vi har visualiserat kyrkan som basilika och får tänka oss en rad fönster överst längs mittskeppets långsidor. Vi lägger märke till två ingångar, en i väster och en i syd. Kyrkan har tre absider.
Kyrkan sedd snett uppifrån från SV.
Kyrkan sedd snett uppifrån från SO.
Kyrkan sedd snett uppifrån från NO.
Kyrkan sedd snett uppifrån från NV.