Historia-4

HAGIOSKOPET I VRETA

EN TITTGLUGG MOT DET HELIGA




Gunnar Redelius,

fil dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet,

i ÖstgötaCorrespondenten den 11 mars 2004:


 


”Vid södra korsarmen i Vreta klosters kyrka finns en liten byggnad som kan tolkas som ett gravkor. I absidnischen mot öster finns ett altarbord och i motsatta väggen i väster finns en liten muröppning ca 20 cm i kvadrat. Gluggen är inte förklarad i någon kyrkobeskrivning. Dess uppgift är inte att släppa in ljus. Den har haft ett annat syfte.


Det är fråga om ett hagioskop, ett grekiskt ord som betyder titta på det heliga. Genom gluggen har man kunnat betrakta en relik som stått på altarbordet. Reliken har kanske varit innesluten i ett dyrbart kärl av guld eller silver med ett litet fönster av bergkristall. Förekomsten av en relik förklarar tittgluggen och möjligen också hela byggnaden.


Hagioskop finns i några kyrkor på Gotland. En motsvarighet till Vretas tittglugg finns i Drottens kyrkoruin i Visby. Hagioskop har studerats av Armin Tuulse, professor vid Stockholms universitet, i en uppsats 1966. Han nämner Vreta och konstaterar att gluggens höjd över marken innebär att den som tittar måste stå på knä. Knäböjande ställning är ett uttryck för underkastelse, absolut lojalitet, tillbedjan. Den som betraktat reliken har också varit bedjande. Så var det alltid under medeltiden.


Enligt medeltida uppfattning hade varje relik gudomliga krafter och genom bön och tillbedjan kunde dessa krafter aktiveras. Den bedjande kom i kontakt med den martyr eller det helgon som reliken representerade. Han eller hon kunde få förbön inför Guds tron och reliken var ett verksamt medel i denna strävan. Ett ständigt aktuellt böneämne var tillfrisknande från sjukdom. En relik som hade en sådan verkan drog till sig folk från alla hål och gav kyrkan inkomster och berömmelse.


Ordet gravkor för tankarna till stormaktstidens gravkor som är byggda som monument över enskilda personer. Tanken att bygga monument över en enskild person fanns inte under medeltiden. En kyrka eller ett helgonkor byggdes för gudstjänst och för att härbärgera en relik. Den lilla byggnaden i Vreta är i princip ett relikskrin som byggts över kungliga personers gravar. Det är Sveriges märkvärdigaste byggnad från äldre medeltid.”