Vreta kloster och kyrka före cistercienserna – ca år 1110-1162

När kung Inge den äldres son Ragnvald dog, någon gång mellan år 1100 och 1110, lät kung Inge och han drottning Helena uppföra ett vackert gravkor utanför det södra tvärskeppet. Detta gravkor skulle senare, förutom för sonen, också användas för kungen och drottningen. Vi kallar det idag för det Stenkilska gravkoret. Ungefär vid denna tid kompletterades också kyrkan med ett västtorn. Enligt Curman och Lundberg kan kyrkan vid denna tid ha haft ett utseende enligt följande bild.

Något före kung Inge den äldres död, som inträffade senast år 1110, lät kungen tillsammans med sin drottning Helena grunda ett kloster i Vreta. Man har länge antagit att det var ett benediktiniskt kvinnokloster. Det skulle dock kunna ha varit ett manskloster. På senare tid har det också spekulerats om att det istället var en prästkommunitet, liksom vid biskopskyrkorna i Dalby, utanför Lund, och Roskilde i Danmark. Detta senare förslag passar bättre ihop med tanken att Vreta var tänkt att bli, eller under en kort tid också var, en biskopskyrka. Det nyligen utgrävda (förmodade) baptisteriet, dopbrunnen, passar också bra till detta senare förslag.

Enligt Gunnar Redelius var det inte en basilika utan istället en hallkyrka. Dessutom menar han att kyrkan saknade västtorn, dvs. som när kyrkan uppfördes.

Detta klosters, eller kommunitets, östlänga anslöt till kyrkans norra tvärskepp, där dopfunten står idag. De ruiner av en östlänga som vi ser idag avser en senare klosteretablering och är placerade längre österut. Klostret drabbades av en allvarlig brand (brand nr 1) någon gång kring år 1130-50. Kanske kyrkan klarade sig från skador!

Följande bilder visar datorvisualiseringen av kyrkan sedd från olika håll. Vi har visualiserat kyrkan som basilika och lägger märke till två ingångar, en i väster och en i syd. Kyrkan har i detta tidsskede fyra absider. Lägg också märke till det Stenkilska gravkoret med sin absid utanför det södra tvärskeppet!

Kyrkan sedd snett uppifrån från SV.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NV.

Bilderna nedan visar hur vi tror att klostret eller kommuniteten, före cistercienserna, har sett ut under den aktuella tidsperioden. Osäkerheten är mycket stor pga. det bristfälliga kunskapsläget. Vi lägger först märke till det fristående baptisteriet i ett mindre hus NNO om kyrkan. Göran Tagesson [2007, RAÄ UV rapport 2007:60] har i en rapport skrivit att en byggnad kan ha omgett detta baptisterium. Husets form och takets utseende är naturligtvis inte känt.

Lägg också märke till klosterbyggnaden som utgår från norra tvärskeppet och det runda lavatoriet, tvätthuset. Huset längst i norr är refektoriet, dvs. matsalen. Dessa byggnaders närmare funktion och utseende är obekant. Kyrka, kloster och kyrkogård är under denna period omgärdade med en mur. Var kommunitetens ingång fanns är okänd.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NV.