Fattigstugan
Från 15 december 2007 hyr Föreningen Klosterliv i Vreta fattigstugan på ca 80 kvm, med tomt, av Vreta kloster kyrkliga samfällighet.
Fattigstugan är en del av Vreta klosters gamla unika sockencentrum. På medeltiden kunde fattiga och sjuka få hjälp av nunnorna i klostret. Denna möjlighet försvann när klostret avvecklades.
I mitten av 1600-talet började socknen ta hand om och hjälpa fattiga, och den första fattigstugan kom till. Med stöd av 1686 års kyrkolag måste socknarna anskaffa fattigstugor.
År 1715 byggde man en ny fattigstuga vilken dock förmodligen var liten och av dålig kvalitet. Redan 1770 byggde man en ny.
1778 blev Vreta kloster biskopsprebende. Biskop J A Lindblom hade stora planer för Vreta kloster sockencentrum. Bl a utvidgades kyrkogården i söder och väster. Fattigstugan och klockaregården låg då i vägen. På 1790-talet skapades södra ingången på kyrkogården med Liktorget framför grindarna. Väster om torget uppfördes klockaregården med sockenstuga. Öster om torget uppfördes fattigstugan. Ansvarig för byggnationen var kyrkoskrivare Sune Nilsson.
I fattigstugan bodde män, kvinnor och barn; en del sjuka eller alkoholiserade. Var man frisk fick man hjälpa till med arbetet i stugan. Fattigstugan fungerade som sådan till 1878 då Vretagården byggdes på andra sidan vägen.
Fattigstugan blev därefter hem för föräldralösa barn under tiden 1880-1913. Ett 15-tal barn var under 15 år placerade där. Därefter blev fattigstugan bostad för kyrkovaktmästaren i Vreta kloster. Vaktmästarna Häger, Nilsson och Källebring bodde där. Därefter hyrdes den ut till en privatperson. Huset har stått tomt några år innan vår förening fick möjlighet att flytta in.