Vretabibeln

 

 

Vretabibeln

 

Gustav Vasa och hans fogdar beslagtog en stor mängd pergamentböcker av olika slag från kloster och kyrkor efter reformationen 1527. Blad från dessa böcker användes sedan som omslag, pärmar och förstärkning i olika handlingar som redovisade rikets räkenskaper. En del av dessa pergamentblad har återfunnits och finns nu på Riksarkivet. Resterna av en stor tidigmedeltida Bibel har hittats i detta material. Den omfattar idag 58 sidor med text från Gamla och Nya testamentet. Ett närmare studium visar att dess förlaga möjligen är från England. Den är skriven i slutet av 1100-talet på latin vid ett cistercienskloster i Sverige, troligen Alvastra. Denna Bibel har med största sannolikhet använts av nunnorna i Vreta kloster.

 

Det betyder att Vreta kloster, dåvarande Sveriges äldsta kloster, har använt en Bibel varav delar nu har återfunnits. Det är en av Sveriges äldsta böcker som är producerad i Sverige på 1170-1190-talet. Förslagsvis ska den kallas Vretabibeln. Den bör närmast jämföras med de idag välkända böckerna Skaramissalet och Vallentunakalendariet.

 

Bakgrundsmaterial till Vretabibeln, bl a dess proveniens, finns beskrivet i en skrift med rubriken ”Vretabibeln. Bakgrund och historia för en Bibel från Vreta kloster från 1100-talet med valda delar som faksimil”. Det är en opublicerad skrift som finns tillgänglig i det bibliotek som Föreningen Klosterliv i Vreta har (se under Kontakt/Vårt bibliotek). Föreningens medlemmar har tillgång till detta bibliotek.

 

Bilden nedan visar första sidan i Matteus evangelium i Vretabibeln från 1170 – 1190-talet (Foto: Riksarkivet. Fragment Fr 116).