Visualisering-7

Vreta klosters kyrka år 1763 och fram till idag



Först vid 1700-talets mitt börjar den gamla kyrkans omdaning på allvar. Dåvarande kyrkoherden i Vreta kloster, prosten Tiburtz Tiburtius, drev fram den första stora ombyggnaden, som hade till mål att ge kyrkan en mera enhetlig och tidsenlig karaktär.


År 1763 godkändes ett förslag till ny tornbyggnad. Tornet uppbyggdes år 1764. Det vilar på de medeltida tornresterna. Materialet är kalksten, som putsats och avfärgats i gråaktig färgton. Avtäckningen utgörs av en spånklädd huv med lanternin. På huvens fyra sidor finns urtavlor. Urverket uppsattes år 1767 och förnyades 1922. Lanterninen är vitmålad med svarta luckor. Dess huv är beklädd med kopparplåt samt kröns av en förgylld glob med kors, uppsatt år 1807, då den gamla förstördes under ett oväder.


Då det nya tornet byggdes revs det gamla mindre tornet i kyrkans sydvästra hörn och två strävpelare uppfördes för att stödja tornmuren. Även takryttaren över kortaket togs bort. Långhus och kor fick nu också en gemensam takhöjd.


Följande bilder visar en datorvisualisering av kyrkan sedd snett uppifrån i olika riktningar. Ingångar till kyrkan finns på västgaveln, på sydsidan av långhuset, och på östsidan av den norra korsarmen, porta mortuorum. Det finns bara en absid, vid det Stenkilska gravkoret.


Kyrkan sedd snett uppifrån från SV.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NV.

Kyrka och klosterruin framgår av de två följande bilderna. Klosterruinen är bara antydd och överensstämmer inte helt med vad man ser vid ett besök på platsen.

Kyrka och klosterruin sedda snett uppifrån från SV.

Kyrka och klosterruin sedda snett uppifrån från NO.

Bilden nedan visar en visualisering av Vreta kyrkby som den ser ut idag. Förutom kyrka och klosterruin lägger vi märke till ett antal äldre byggnader. Längst upp till höger ser vi det s.k. spannmålsmagasinet som byggdes i kalksten i samband med återuppbyggnaden av kyrkan efter branden i mitten av 1200-talet. Byggnaden har fyra kryssvalv och stilmässigt finns stora likheter med högkorets kryssvalv som slogs under senare delen av 1200-talet. Troligen användes byggnaden som spannmålsmagasin för klostret.


Närmast detta spannmålsmagasin ser vi en grupp om tre hus. Det är två röda 1600-talshus som utgör flyglar till den nuvarande prästgården. Den östra flygeln, kaplansgården, är från 1635 och den västra, den gamla prästgården, från 1688. Den gamla prästgården förföll och ersattes 1754 på initiativ av kyrkoherde Tiburtius av en ny byggnad. 1791 fick den nya prästgården sin nuvarande utformning med en påbyggd övervåning genom biskop Lindbloms försorg.


Huset i bildens nedre del är den nya klockaregården från 1862, som ligger nordöst om kyrkan. Den var först skolhus tills den nya skolan byggdes 1911. Nu är den bostad för anställda inom församlingen.


Längst upp till vänster ser vi Vretagården som uppfördes 1878 och användes som ålderdomshem ända fram till 1980-talet. Numera är Vretagården flerfamiljshus i privat ägo. Vretagården ligger söder om liktorget där två små röda hus, fattigstugan och klockaregården, ligger. Båda husen är från 1794. Vissa delar av dessa kan vara ännu äldre. Ursprungligen låg de troligen närmare den gamla prästgården men flyttades när biskop Lindblom rensade upp området närmast kyrka och prästgård. Klockaregården var även sockenstuga och används än i dag som bostad.


Mitt emellan Vretagården och kyrkan, på kyrkogården, ligger en stenbod från 1432, tidigare möjligen mjölbod, numera bisättningsrum.

Kyrkbyn sedd snett uppifrån från NO.