Visualisering-4

Vreta kloster och kyrka under cistercienserna – år 1248-1432

 

 

Efter den förödande branden (brand nr 2) i Vreta strax före år 1248 höjs taket i kordelen. Även korarmarnas tak höjs. Kyrkan ändras nu till hallkyrka. Kryssvalv slås. Nya grövre pelare byggs i kyrkan (samma som i dagens kyrka). Tornet tas troligen bort och taket över långhuset får fortsätta över tornets nedre del. Den 13 juni 1289 invigs och helgas den nya kyrkan i Vreta av biskop Bengt och hans bror, kung Magnus Ladulås och drottning Helvig.

 

Kyrka och kloster var därefter någorlunda oförändrade fram till år 1432 då de åter ödelades av en brand (brand nr 3).

 

Enligt Curman och Lundberg kan kyrkan under denna tidsperiod ha haft ett utseende enligt följande bild.

 

Rekonstruktion av kyrkans utseende efter tillkomsten av valven i såväl kyrkans

västra del som i koret, perspektiv, fasad och plan [CL fig 58 a-c].

Vi vet inte tidsmässigt när klostrets olika hus byggdes eller ändrades. Vi antar att korsgången inte färdigställdes förrän under denna tidsperiod. Kanske var den klar i slutet av den förra tidsperioden.

 

Följande bilder visar en datorvisualisering av kyrkan sedd snett uppifrån i olika riktningar. Koret har ett karakteristiskt cisterciensiskt utseende. Kyrkan saknar torn. De nya klosterbyggnaderna utgår från den norra korsarmen. Ingångar till kyrkan finns på västgaveln, på sydsidan av långhuset, och på östsidan av den norra korsarmen, porta mortuorum. Det finns nu bara en absid kvar, vid det Stenkilska gravkoret.

 

Kyrkan sedd snett uppifrån från SV.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NV.

Klostrets utseende, i cisterciensisk stil, under perioden 1248-1432 framgår av nedanstående bilder. Strax utanför klostermuren i norr ligger köket där klostrets mat tillagades. Man hade antagligen en egen brunn intill köket eftersom det gick åt ganska mycket vatten. Den modellerade brunnen är således bara ett antagande. Närmast köket i norr ligger också matsalen, refektorium, till vilken klostermuren ansluter. Mellan matsalen och kyrkan ser vi korsgången som omger klostergården med tvättrummet, lavatorium, som har fått ett möjligt utseende.

 

Den långa och höga klosterbyggnaden i öster består av sakristia, kapitelsal, dagtrappa som leder till övervåningen och nunnornas sovsal, dormitorium, parlatorium och längst ut nunnornas arbetsrum samt en tillbyggnad med två nya rum vars funktion vi inte känner.

 

Infarten till klostret under denna tidsperiod var från norr vilket är markerat som en väg mellan matsalen och klosterhuset med en trolig ingång till korsgången. Den tidigare klosterbyggnaden, före cistercienserna, är markerad i markytan (kanske syllstenar) mellan norra tvärskeppet och norra delen av korsgången.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SV.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NV.