Stenkils gravkor

Vad döljer sig i Stenkilska ättens gravkor?

 

Den frågan har många funderat mycket på under årens lopp. Nu kanske det blir möjligt att komma närmare ett svar. Efter ett initiativ av klosterföreningen har nu ett förstudiearbete inletts.

 

 

 

Stenkilska ättens gravkor i Vreta klosters kyrka är från tidigt 1100-tal och grävdes ut 1919 av Erik Lundberg. Då hittade man lämningar efter sex vuxna och tre barn. Den osteologiska undersökningen (undesökning av skelettdelar) tolkades av experter på olika sätt. Men under senare tid har Markus Lindberg, museichef på Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum, gjort ett nytt förslag till tolkning som säger att kyrkans byggherre och klostrets grundare Inge den äldre (Stenkilsson) är en av de begravda. Detta beskrivs i boken ”Fokus Vreta kloster – 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster”, som kan köpas vid kyrkans bokbord eller direkt av Föreningen Klosterliv i Vreta.

 

Klosterföreningens ambition har varit att om möjligt få till stånd en nyöppning av gravkoret och undersökning med moderna metoder, på samma sätt som gjorts i Varnhem för att identifiera Birger Jarl och som görs i Riddarhomskyrkan i Stockholm för att söka efter lämningar av Magnus Ladulås. Därför samlade klosterföreningen vintern 2012-13 en grupp för att diskutera frågan. I denna grupp finns representanter för Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum, Östergötlands museum, Riksantikvarieämbetet UV Öst, Västergötlands museum (som medverkar vid undersökningarna i Riddarholmskyrkan), Historiska museet, länsantikvarien och stiftsantikvarien samt representanter för församlingen och klosterföreningen. Gruppen föreslog en förstudie i syfte att lokalisera de tre kopparkistor vari återbegravning skedde efter undersökningen 1919. Klosterföreningen har nu fått ekonomiskt stöd av Berit Wallenbergs Stiftelse för att genomföra förstudien. Denna är nu (mars 2014) igång. Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum svarar för arkivstudier, Östergötlands museum utför undersökning med fiberoptik av den på 1500-talet byggda kenotafen (tomt gravmonument) tillägnad Ragnvald Knaphövde och Riksantikvarieämbetet undersöker strukturer under golvet i gravkoret med georadar.

 

Ett ”Vretaprojekt”, som skulle kunna utföras efter den förstudie som beskrivs ovan, skulle, enligt specialistgruppen, ligga i vetenskapens absoluta framkant och förutom identifieringen också kunna ge upplysningar om själva byggnaden liksom maktelitens näringsförhållanden, hälsotillstånd och härkomst (kvinnornas speciellt intressant eftersom man normalt inte vet så mycket om dem). För den intresserade finns det, förutom via föreningens hemsida, några sätt att följa den spännande fortsättningen. Ett är vid klosterföreningens guidningar. Guidningen omfattar förutom Stenkilska gravkoret mycket annat sevärt som finns i och omkring klenoden Vreta klosters kyrka! Ett annat är de medlemsutskick med aktuell information som alla våra medlemmar får flera gånger per år.