Kyrkbyn

Vid kyrkan i Vreta kloster finns Östergötlands bäst bevarade kyrkby med anläggningar och byggnader från tidig medeltid fram till sent 1800-tal. Kyrkan och klostret - det senare numera en ruin- uppfördes i början av 1100-talet. Troligen fanns det redan tidigare en träkyrka och en kyrkogård på plats. Fynd av s k eskilstunakistor, eg. tidigkristna gravmonument, från senare delen av 1000-talet vittnar om detta.

 

Kyrkogårdens utseende har förändrats under århundraden. Den mest genomgripande förändringen genomfördes under J A Lindbloms tid som biskop i Linköping (1786-1805). Då inrättades riktiga gångar och nya ingångar. Under1900-talet har kyrkogården utvidgats vid tre tillfällen, senast 1970.

Söder om kyrkan finns en stenbod från 1432, tidigare möjligen mjölbod, numera bisättningsrum.

Söder om kyrkogården vid det s k liktorget ligger två små röda hus, fattigstugan och klockaregården, båda från 1794. Vissa delar av dessa kan vara ännu äldre. Ursprungligen låg de troligen närmare den gamla prästgården men flyttades när biskop Lindblom rensade upp området närmast kyrka och prästgård. Klockaregården var även sockenstuga och används än i dag som bostad. Information om fattigstugan, klosterföreningens ”hemvist”,  finns på separat plats på hemsidan.

Den nya klockaregården från 1862 ligger nordöst om kyrkan och var först skolhus tills den nya skolan byggdes 1911. Den är nu bostad för anställda inom församlingen.

 

 

 

 

 

I samband med en återuppbyggnad av kyrkan efter en brand på 1200-talet tillkom det s k spannmålsmagasinet väster om kyrkan. Byggnaden har fyra kryssvalv och stilmässigt finns stora likheter med högkorets kryssvalv som slogs under senare delen av 1200-talet. Troligen uppfördes byggnaden som spannmålsmagasin. Numera används det bl a som museum för gamla byggelement och rester av fem eskilstunakistor.

Nordväst om kyrkan står två röda 1600-tals hus, flyglar till den nuvarande prästgården.  Den östra flygeln, kaplansgården, är från 1635 och den västra, den gamla prästgården, från 1688. Den gamla prästgården förföll och ersattes 1754 på initiativ av kyrkoherde Tiburtius av en ny byggnad. 1791 fick den nya prästgården sin nuvarande utformning med en påbyggd övervåning genom biskop Lindbloms försorg.

Vretagården söder om liktorget uppfördes 1878 och användes som ålderdoms-hem ända fram till 1984. Numera är Vretagården flerfamiljshus i privat ägo.